färd..

En färd som tar mig där inga förhoppningar finns
det enda jag bär med mig är minnen jag minns

tittar ut genom bilfönstret,
ser hur träden flyger förbi
jag svävar och undrar om mitt tålamod kommer att ligga i?

känslor får mina tankar att att undra
jag tänker om ....en gång o två om inte hundra

blundar och på mitt hjärta har jag min hand
låt inte denna tomhet ta över
låt  inte detta drunka i djup sand.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0